top of page
Hästens ansiktsnerver

Ansiktet på hästen är fullt av känsliga nervtrådar.

NOSGRIMMA OCH ANATOMI

Visste du att hästar inte kan andas genom munnen?

Till skillnad från hundar så andas hästen alltid genom näsborrarna. Precis innan hästen börjar springa kommer den att sluta sina läppar och svälja. Det görs för att skifta den fysiologiska aktiviteten från matsmältning till endast andning. Det blir som en lufttät försegling och är en av tre kritiska förutsättningar för att hästen ska kunna springa. De andra två är frihet för huvudet och frihet från smärta. Ett bett hindrar luftens väg och orsakar belastningen för hästen att andas. Likaså sträckta tyglar som hindrar hästen att sträcka ut huvud och hals och en böjning i nacken. 

Varför är det viktigt att förstå hur en nosgrimma fungerar?

Forskningen visar att en för hård spänd nosgrimma kan öka en hästs stressnivåer. Vi vet tack vare forskningen att smärta kan utlösa stress och vi har lärt oss att både mäta det genom att studera stresshormonet kortisol, hjärtrytmen och ögontemperatur. Men vi kan också se när detta händer genom att lära oss att tolka hästens ansiktsuttryck. Följande ansiktsegenskaper observerades när hästarna blev stressade:

  • synlig ögonvita

  • vidgade näsborrar

  • uppspärrade ögon

  • höjning av inre ögonbryn

  • synlig tunga

  • ökning av öronrörelser

  • ökning av blinkfrekvens

Vad händer om man spänner nosgrimman för hårt?

 När man har lärt sig hur hästen andas så förstår man att man begränsar hästens andningsmöjligheter. När man har lärt sig hur ett bett fungerar, så förstår man också att varje gång vi drar i tyglarna så gör det ont i munnen på hästen. Därför försöker hästen att komma undan smärtan genom att gapa. Vi tar bort den möjligheten för hästen genom att sätta på en nosgrimma. Och speciellt när vi spänner den. Hästens huvud har tre stora nervgrenar som är väldigt känsliga för tryck. Hästen får alltid ett tryck på nerverna i ansiktet oavsett vilken nosgrimma vi använder. Tryck som i värsta fall kan orsaka tryckskador, känselbortfall eller känslighet för beröring av huvudet.

Vad händer rent anatomiskt om hästen går "bakom hand" eller "under lod"?

I dag ser man tyvärr inte alltför sällan hästarna "ihopkrullade". När ryttaren drar i tyglarna och hästen går bakom hand så blir det inte bara ett tryck av betten i munnen och på nosryggen av grimman, den skapar också ett tryck i nacken. Vad som händer när ryttaren trycker ihop hästen för mycket och rider typ rollkur vill man helst inte tänka på. Då ligger bettet på i underkäken och med en hård hand får man också ett tryck mot öronen.

Varför protesterar inte hästen?

Det gör den! Men ofta så stämplar vi hästen som "knäpp, farlig eller helt enkelt som ett problem".

Vi behöver lära oss är hur hästen ser ut när den känner smärta, hur den beter sig och vad vi kan göra åt det.

Är nosgrimmefritt alltid ett bättra alternativ?

Vi säger ja på den. Men hur är det med anatomiska huvudlag, är nogrimmorna bättre där? Här säger vi att det är farligt att tro att någon nosgrimma på något sätt tar bort trycket på hästens nerver, alla gör det. Kunskapen och utbildningen i hur de ska användas på bästa sätt är lika viktig som med bett. Ett anatomiskt huvudlag har ett bredare nackstycke men är också utformat för att de inte ska trycka på hästens käkar eller tänder. Här är nosgrimman också designad på ett speciellt sätt, se bilden nedan.

Vill du lära dig hur du kan rida med primära hjälper?

Hos oss får du lära dig att använda dina primära hjälper, dvs sits och röst. Du får lära dig att rida med så små och fina hjälper som möjigt och du kommer att märka att det fungerar alldeles utmärkt i alla discipliner. Du får också möjlighet att lära dig hur du kan komma igång med användningen av bettlösa huvudlag. Vi är sedan 2020 Sveriges Ambassadörer för World Bitless Association

och hos oss finns det flera huvudlag du kan prova på din häst.

Vi kan också varmt rekommendera hastsverige.se och deras kurs "Smärtpåverkan hos häst"! Du hittar den här nedanför:

Anatomiskt huvudlag
bottom of page